Reklam

Jag tycker nästan aldrig om reklam. Den reklam jag tycker sämst om är glassbilen. Det är nästan omöjligt att värja sig mot glassbilens tjutande. Reklamskyltar på stan är också svåra att värja sig mot, men det är mycket som man inte har kontroll över på allmän plats och det känns helt OK. Glassbilen tränger in i mitt hem. Jag har Nix-telefoni för att slippa telefonförsäljning. Jag tittar sällan på reklam-TV och om jag gör det så spelar jag in och spolar förbi reklamen. Jag lyssnar inte på reklamradio. Det står "ingen reklam" på brevlådan. Jag har ett effektivt skräppostskydd. Det kommer fortfarande in reklam i hemmet via brevlådan. Jag ser fortfarande en del reklam när jag surfar, men som ni förstår så gör jag vad jag kan för att undvika reklamen.

Nu har jag funderat på om jag ska ha reklam i min blogg.. Om jag förstår det rätt så kan jag välja vad jag vill göra reklam för. Ersättningen beror på hur många som klickat på reklamlänken. Det skulle med andra ord innebära att ni som läser bloggen blir tvungna att se reklamen. Ni skulle oundvikligt påverkas lite av den. Era associationer skulle förknippa mig med varumärket, men jag skulle inte få betalt om inte någon av er klickade på länken...

...Det känns inte riktigt schysst. Varken mot er eller mig. Jag har ett arbete som betalar en god lön. Det här gör jag inte för att få betalt. Varför funderade jag överhuvudtaget på att lägga in reklam? Kan det berott på att Google gjorde reklam för sin reklamfunktion?!

Gustaf Skarsgårds sommar

Jag har lyssnat på Sommar i P1 hela sommaren. Lyssnar på programmet via podradio vilket har födelen (och nackdelen) att musiken är bortklippt. Det väsentliga får jag mer av och jag slipper en hel del musik som jag tidigare hört och inte uppskattar, men jag missar ffa musik som jag inte känner till och en del riktiga guldkorn.

Jag hade viljat spela upp en del av Gustaf Skarsgårds sommarprogram från 2007, men fick inte för Sveriges Radio som har upphovsrätten.

"Hej,

Kul att du uppskattar poddradion i allmänhet och Gustaf Skarsgårds Sommar i synnerhet! Det var väldigt bra :-)

Du kan tyvärr inte lägga upp ljudsnuttar från hans program på din hemsida. Det är SR som äger rättiheterna till radioprogrammen. Däremot kan du väldigt gärna länka till SR/Sommars hemsida där man kan lyssna på Gustaf Skarsgårds Sommar!

Bästa hälsningar, Bibi Rödöö
projektledare Sommar"

Synd att jag inte fick tag på Gustaf. Med hans godkännande hade jag inte känt att jag begått något moraliskt fel om jag lagt ut en ljudsnutt. Det var trots allt en dikt som han själv skrivit och framförde som jag ville dela med mig av...

Varför blogga?

Idag har jag funderat över hur få det måste vara som läser den här bloggen. Om jag utgår från mig själv så hamnar jag endast ibland, av misstag på ett blogginlägg när jag söker information på internet. Jag letar aldrig aktivt efter just bloggar.
När jag skapade den här bloggen hade jag några olika idéer. Först hade jag tänkt att den skulle vara osynlig för alla utom de jag bjöd in. Jag tänkte att jag kunde publicera bilder på min familj och skriva vad vi gjorde. Sedan insåg jag att jag inte skulle stimuleras speciellt mycket själv och snart tycka att det blev en press att skriva istället för ett nöje.
Jag bestämde mig för att använda bloggen som en sorts anonym dagbok där jag får möjlighet att skriva av mig mina tankar på ett personligt, men ändå avidentifierat sätt. Jag hade en förhoppning om att människor som jag inte känner kommer att läsa min blogg och förhoppningsvis tycka att det är en smula underhållande och intressant.
Nu har jag känslan att min blogg fulkomligen drunknar ibland alla andra bloggar och övrigt som publiceras på internet. Jag inser att jag måste göra reklam för bloggen för att jag ska synas. Det blir svårt.
En av anledningarna till att jag vill vara anonym är att jag skriver om tankar som jag har i mitt arbete. Jag vill inte att mina patienter ska veta att det är jag som skriver. Jag har inte tänkt skriva om mina patienter, men om känslor och funderingar som de väcker hos mig. Det är inte bra om mina patienter börjar tolka mina inlägg som att det berör dem och handlar om dem alternativt att de inte känner att jag bryr mig om dem eftersom jag aldrig skriver om dem, att jag verkar tycka att andra patienter är mer intressanta.
Jag inser nu att trots att jag valt att skriva detta offentligt så kommer sannolikt färre läsa det än om jag skapat en osynlig blogg där endast de jag bjöd in fick läsa. Märkligt...