Konflikt med en vän

Till en början läste jag hans tankar... Jag utgick helt enkelt från att jag visste hur han tänkte och vad som låg bakom hans beteende. Under en period har jag velat prata med honom om det, men först idag blev jag nog mogen att göra det. Först idag slog det mig att jag självklart måste inleda samtalet med att be honom berätta vad han har tänkt och känt. Mina tolkningar är inget annat än just tolkningar. Vilka tankar och känslor har han haft? Vad har fått honom att undvika mig och reagera märkligt på, i mina ögon, oförargliga saker som jag har gjort. Jag har märkt att han varit irriterad, men hittills har jag bara reagerat med att vilja tillrättavisa honom eftersom han inte har någon anledning att vara irriterad. Nu är jag nog mogen att prata med honom...