2009-02-09

En galen instutition?

Nu har ledningen för institutionen för konst på konstfack uttalat sig om Anna Odell, i DN. De vill inte "tvinga" sin student att berätta sin sida av saken... De uttrycker sig på ett sådant sätt att man kan tro att AO har något att tillföra som skulle ge ett helt nytt ljus i debatten.

"Återigen: mediadrevet har byggt på en ensidig och missvisande beskrivning av händelseförloppet, samtidigt som Odells syften misstänkliggjorts."

Jag har som jag tidigare skrivit läst den projektbeskrivning som AO lämnade på S:t Göran. Där framkommer möjligen något enstaka stearinljus, men inget som kan motverka det strålkastarljus som belyst händelsen hittills.

Det är förstås en bekväm utväg att hävda ett mystiskt försvar som ännu inte får yppas, men det är inget försvar. Det är en brist på försvar. Det är möjligen en konst, men frågan är om det inte är en bedragares konst.

Jag förundras över att man hävdar att det AO gjort är ett sätt att diskutera psykiatrins gränsdragningar. Hon befinner sig i sin handling långt ifrån gränsen. Att psykiatrin tvångsvårdar någon som är psykotisk, som till synes försökt ta sitt liv och som inte klarar av att kommunicera är knappast det som är kontroversiellt i denna händelse.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Måhända har det med konstfacks interna utredning av etiken att göra. Den ska vara klar i slutet av februari och sannolikt är det bekvämt för dem att kunna hävda en "hemlig" mening med Odells arbete åtminstone tills utredningen är klar.

Själv tycker jag det är fegt av konstfack att inte vilja stå för sina beslut.

Anonym sa...

Phew,

Om inte medias och allmänhetens reaktioner är en del av konstverket så är det illa genomtänkt från början. Om det å andra sidan är en del av konstverker att det kommer reaktioner så verkar det märkligt att "gnälla" över det som institutionsledningen gör i artikeln.
Odell får ju stå för sitt handlande om hon ska hävda att skett inom ramen för ett konstverk. En konstnär, och hennes handledare, kan rimligen inte ge sig in i provocerande, gränsöverskridande konst och sedan hävda att de som är just provocerade ska begränsas.

Jag är mycket nyfiken på det färdiga verket. Kanske ska man gå dit?