2009-01-26

En galen installation

I onsdags kväll arbetade jag på Stockholms Läns Landstings psykiatriska akutmottagning. Vi hade mycket att göra. Det kom in flera polistransporter med patienter som var utagerande under kvällen. Jag är inte säker på hur många, men det var minst tre. Jag tog inte själv hand om den konstfacksstudent som spelade psykotisk, men jag hörde talas om henne redan under kvällen eftersom hon var ovanligt svår att lugna. Dagen efter gav hon sig till känna genom sitt 15-sidiga häfte "Att rekonstruera en psykos". Hon ombads omedelbart att lämna avdelningen där hon vårdats. Jag tänker inte gå igenom hela häftet här, endast citera den avslutande sammanfattning.

"RESUMÉ

Min avsikt med projektet är att öppna slutna rum och belysa hur olika och slumpmässigt bemötandet inom psykvården kan vara. Att belysa och testa iden om att psykosen är en sorts lögn, som polisen uttryckte det, genom att rekonstruera en psykos. Jag använder och ifrågasätter de reaktioner den planerade psykosrekonstruktionen väcker hos olika myndigheters yrkesutövare genom att sätta deras olika påståenden mot varandra. Jag driver olika frågeställningar framåt genom att att låta dem jag intervjuar ta ställning till varandras påståenden. Min metod är också att, beroende av vad dom jag intervjuar säger, låta det påverka vilka andra jag kommer välja att intervjua. I projektet vill jag belysa hur offerrollen påverkas av dom olika sammanhang som jag frammanar. Ju mer jag undersöker och tränger in i vad offerrollen innebär desto tydligare blir det hur komplex frågan är. Min slutsats blir att varje svar väcker nya frågor."

Konstfack, Anna Odell, 2008

Efter att ha läst vad Anna har att skriva tror jag inte att hon är ute efter att skada eller förolämpa någon, men hon och konstfack verkar inte ha vidtagit de åtgärder som man kan förvänta sig innan man involverar ofrivilliga i experiment. Det finns etiska riktlinjer om vad man får och inte får göra i samband med forskning. Dessa borde man ta del av även som konstnär när man involverar personer som rimligtvis inte har möjlighet att välja om de vill delta eller inte. Det är inte möjligt att välja vilka man vill ta hand om och hjälpa när man jobbar på en akutmottagning. Om någon inte går att kommunicera med samtidigt som hon är våldsam har man inte mycket val. Det är alltid jobbigt att frihetsberöva någon. Jag har skrivit om detta tidigare.

Att man betraktar psykiatrin som något som måste granskas och som ett "slutet rum" är kanske inte så konstigt när man har en föreställningsvärld där det är OK att utnyttja andra på det sätt som gjordes i konstens namn i onsdags. Problemet är att psykiatrin är sluten av samma anledning som all vård är sluten. Det handlar inte om att vi som arbetar inom psykiatrin ska ha möjlighet att bete oss som vi vill. Det handlar om att alla patienter har rätt till en god vård utan att riskera att hela samhället får inblick i hur de mår och hur deras föreställningsvärld ser ut. Alla som mår dåligt har rätt att söka hjälp på S:t Görans psykakut. Det är få inrättningar i dagens samhälle som är så öppna. När det gäller behandlingsmetoder så finns det mängder av vårdprogram, riktlinjer och vetenskapliga artiklar som ligger till grund för det vi gör. Problemet är kanske att det blir oöverskådligt och ogenomträngligt för en lekman. Just därför har vi en granskande myndighet, Socialstyrelsen. Jag ser en fördel med att media och Socialstyrelsen granskar psykiatrin. När konstfack eller enskilda konstnärer ger sig in i leken blir det lätt på bekostnad av integritet och potentiellt farligt.

Jag hoppas att Anna får en räkning på den verkliga kostnaden för hennes vård och polisingripandet. Hennes konstprojekt ska inte subventioneras med hjälp av pengar avsedda för att ta hand om psykiskt sjuka. Jag hoppas även att Anna personligen ber om ursäkt till alla de som utfört sina arbetsuppgifter i tron att hon var sjuk och alla patienter som var på akuten den kvällen.

En fråga infinner sig. Det finns flera studenter från konstfack som behandlas inom psykiatrin. Är de också med i projektet? Hur ska jag göra om Anna söker hjälp från psykiatrin och jag förväntas bedöma hennes tillstånd. Ska jag som jag brukar ta det hon säger som sant eller ska jag utgå från att hon är konstnär...

Både Aftonbladet, SR och Metro har skrivit om det som inträffade.

Tillägg 090127:

Nu har DN och SvD skrivit om det också...

Tillägg 090131:

Nu har många skrivit om detta, men vad jag kunnat se så har det inte framkommit så mycket mer om själva händelsen och tanken bakom. Räkningen för vården lär ha skickats till konstfack.

45 kommentarer:

David sa...

Tack för ett mycket bra Blogginlägg. Vi är nog många som inte bara ser att hon får en räkning, utan också kanske möjlighet att spendera lite tid för att tänka efter vad hon egentligen gjort, t.ex. i ett fängelse.
Att ha ett så stort ego att man tycker sig kunna visa ett så stort förakt för psykiskt sjuka och för dem som arbetar för att hjälpa psyikiskt sjuka, och kalla det för konstprojekt går inte att förstå.

joop sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
joop sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Sorry, men fel forum, SALVAN, men ni på NSP behöver absolut ha SMÖRJ! värre arbetsplats får man för FAAN leta efter. Du borde Lex Maria anmäla incidenten, att göra något annat är att betrakta som tjänstefel!

Anonym sa...

Väldigt bra skrivet och tänkvärt, intressant med utdraget ur hennes projekt.

Anonym sa...

Oj, oj oj...är du i en yrkesroll som läkare? Hallå! Sekretess!

Blir förvånad av ditt inlägg och utlägg, lika skakad som utalandet av David Eberhard, chef för den psykiatriska akutmottagningen vid S:t Görans sjukhus, till SVT:s ABC i går kväll där han kallar Anna Odell för "HJÄRNDÖD"!

Hur kan både personal och David Eberhard, chef för den psykiatriska akutmottagningen uttala sig som de gör?

/msk

joop sa...

sekretess??
vad snackar du om. detta är ett konstprojekt. Hennes projekt-beskrivning är en offentlig handling eftersom den är en del av konstfacks undervisning.

Anonym sa...

Hennes egen beskrivning av projektet gjorde mig ju inte direkt mer förstående gentemot henne...

Kanske skulle hon må bra av lite psykiatrisk vård på riktigt (om än inte just psykosvård)?

Anonym sa...

-Joolwi

Easy tiger, jag "snackar" inte om hennes projekt-beskrivning.

Salvi är läkare och skriver om denna och tidigare patienter på sin blogg. Jag ifrågasätter om detta följer tystnadsplikten och sekretesslagen.

"Det finns flera studenter från konstfack som behandlas inom psykiatrin."

"Hur ska jag göra om Anna söker hjälp från psykiatrin och jag förväntas bedöma hennes tillstånd. SKA JAG SOM JAG BRUKAR TA DET HON SÄGER som sant eller ska jag utgå från att hon är konstnär..."

/msk

Anonym sa...

Förstår inte vaför alla är så upprörda. Alla vill vi ju få bort pyskiatrin från samhället och bästa sättet är att avslöja tvångsvårdarna med byksorna nere och då finns inget bättre sätt än konsten. Hoppas nästa steg är att Anna Odell gör konst på socialen och på hälsosentralerna oxå så att dom lägger ner den skiten med.

Anonym sa...

Man borde köra tillbaka människan till Liljeholmsbron och slänga ner henne. Kan bli lång videoinstallation: hoppet, nedslaget, bärgningen, obduktionen (givitvis så närgånga bilder som möjligt), begravningen, kremeringen och till sist spridningen. Ett totalkonstverk helt enkelt.

Utbloggad sa...

Jävligt bra artikel. Nog hade det inte skadat om Odell fått betala vad vården verkligen kostade den där kvällen. Inte heller skulle det vara någon större skada om hon fick sitta och tänka över sitt tilltag. Det är ju faktiskt så att hon framförallt förhindrat någon som bättre behövde vård, få vård.
Jag blir också skrämd när någon som studerat i på en femårig utbildning i Sverige. Presenterar sitt arbete som vetenskapligt men ändå inte följer de etiska bestämmelser som finns. Är konst vetenskap så skall den väl inte särbehandlas i alla sammanhang.

Salvan sa...

Kul att så många kommenterar!

Det viktigaste är väl att svara 'msk' som upplever att jag bryter mot sekretessen. Först och främst så har jag aldrig varit i kontakt med Anna Odell eller läst hennes journal. Det jag vet är vad som stått i tidningarna och den information om hennes konstprojekt som hon lämnade efter sig. Möjligen uttryckte jag mig lite slarvigt, men jag har alltså aldrig träffat människan. Jag var i tjänst när hon var på akuten, men som jag redan sagt så var inte jag den behandlande läkaren.

Jag vet inte riktigt vad du menar med "andra patienter". Jag har skrivit om något möte som jag haft, men ändrat på en hel del info. Eftersom du varken vet vem jag är eller var jag arbetar normalt blir det mycket svårt att identifiera vem det handlar om, särskilt eftersom personen i fråga är förändrad.

Syftet med det jag skrivit har varit att berätta något om mina tankar och jag vill verkligen inte hänga ut någon patient.

Och så bomben! Det finns människor som har kontakt med psykiatrin överallt! Konstfack, KTH, KI, Universitetet, S:t Görans sjukhus... Jag kan hålla med om att det skulle vara ett brott mot sekretessen att säga att en nyhetsuppläsare på SVT har kontakt med psykiatrin, men knappast att några personer från konstfack har det. Det är alldeles för många personer på konstfack för att det ska gå att förstå vem det är. Var tänker du dig att gränsen går? Bryter jag mot sekretessen om jag säger att jag är psykiater och arbetar i Sverige? Det betyder att jag sagt att det finns människor i Sverige som behöver hjälp av psykiatrin. Vad jag ville ha sagt är att Anna Odell med lärarnas goda minne har representerat en större grupp än sig själv i det hon gjort och att det indirekt kan få konsekvenser för människor som verkligen behöver hjälp från psykiatrin.

När det gäller vad David E. säger så tänker jag inte ta något ansvar. Jag uttrycker mig som ni märker inte på samma sätt som han.

Jonatan, jag har tyvärr inte möjlighet att skicka en kopia till dig. Dels var det ett pappersdokument och dels har jag det inte själv. Du får fråga Anna Odell.

Anonym vill att jag ska ha smörj... Jag funderade på att radera detta inlägg, men väljer istället att kommentera det med två budskap. Jag förstår inte vad jag gjort för fel eller hur smörj skulle kunna få mig att bli bättre och minska framtida fel. I framtiden kommer jag sannolikt att radera de flesta grova känslouttryck utan sakliga argument.

Anonym som är talesman för "alla". Vad ska jag säga... Du kanske har hört talas om scientologerna. De brukar uttrycka sig ungefär som du gör. Det stora problemet är att deras logik är bakvänd. Psykisk sjukdom och psykiskt lidande är inte frammanat och underhållet av psykiatrin. Psykiatrin kom till för att hjälpa de människor som är psykiskt sjuka. Jag önskar att psykiatrin inte behövdes, men jag anser att den behövs och jag kan konstatera att det är fler människor som vill ha psykiatrisk hjälp än som får psykiatrisk hjälp.

I övrigt är det många liksom jag som är upprörda över vad konstnären gjort. Om någon läser och känner obehag av det som står får ni gärna kontakta mig så tar jag bort det. Jag tolkar uttalanden om att hon borde kastas ner från Liljeholmsbron som uttryck för en känsla inte som att det verkligen borde göras. Att skada Anna Odell i nuläget skulle vara ett betydligt värre övertramp än det övertramp som hon gjorde.

Anonym sa...

Det är väl lite väl att kalla henne för konstnär, aspirerande konstnär med begränsad talang är nog bättre.

Kurt sa...

Eftersom konstprojektet i sig rimligen är en manifestation av en (annan) psykiatrisk sjukdom (det kan i alla fall inte uteslutas tills det fastställts). Så är rimligen den/de enda som kan hållas ansvariga de inom sjukvården som lämnat ut information om en patient till media och polis.

Anonym sa...

Äntligen!
Kurt, tack! den ende som verkligen verkar ha förstått vad det handlar om.

/msk

Anonym sa...

Underbart välformulerat Salvi!En "anonym" väljer att missförstå och bli upprörd över att läkare normalt "tar det som patienter säger som sant". Surprise, surprise det är faktiskt så det går till i vårdmöten och ja ibland blir vårdpersonal grundlurade pga detta. Jag gillar bomben i ditt sista inlägg, Salvi, eller kanske som Expressen skulle säga "Psykchocken": psykvårdssökande finns överallt: i skolan, i regeringen, på konsum, i sängen, på en bro, på börsen i skogskojan det syns oftast inte utanpåo kanske inte märks heller vid ett vanligt samtal i kafferummet(bomb nummer två...)

Salvan sa...

Kurt och msk!

Vad är det för sekretess ni åberopar? Har en person som vistas inom psykiatrin av en annan anledning än för att få hjälp med sin sjukdom rätt till sekretess?

Det enda som läckt ut (vad jag vet) är hennes skådespel och det material som hon själv lämnade kvar för att förklara sig.
Var går eran gräns? Bryter jag mot sekretessen om jag pratar om en hantverkare som bytt dörren på min mottagning?

Jag vet inte mer än er när det gäller AOs psykiska tillstånd, men det hon gjort har hon noggrant planerat och pratat med flera personer om. Bör vi utforska den psykiska hälsan hos alla hon pratat med innan vi kan säga något? Vad menar ni? Vad är ni rädda för?

Det är uppenbart att AO står för det hon gjort, att hon är medveten om vad hon gjort, men att hennes förståelse för alternativt hennes inställning till konsekvensen av det hon gjort kan ifrågasättas.

Jag förstår inte hur ni, Kurt och msk, tänker. Vad har ni för bild av sekretess?

Salvan sa...

C: Hon ser sig själv som konstnär och vad jag vet så är det tillräckligt för titeln.

Onkologdoktorn: Tack!

Anonym sa...

Se lagtext nedan!

Att säga att någon är frisk, simulerar sjukdom eller är hjärndöd måste väl rimligen räknas som uppgift om hälsotillstånd. Om uppgiften till media att AO varit på psykakuten och simulerat sjukdom kommer från läkare eller personal där kan jag inte se det som något annat än ett brott mot sekretesslagen.

Huvudregeln
För hälso- och sjukvården och tandvården samt socialtjänsten gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 1 och 4 §§ sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant personligt förhållande som omfattas av huvudregeln.

Sekretessen omfattar såväl skriftliga som muntliga uppgifter. För uppgifter i allmänna handlingar inom dessa områden gäller sekretess så länge som risken för men kvarstår – dock högst i 70 år.

Anonym sa...

Inom sjukvården gäller inte sekretess mot polisen om en patient begår/begått ett brott med 2 års fängelse i straffskalan. Vårdpersonal har full rätt att anmäla brott mot sig själva och patienter, där gäller inte sekretessen.

Sekretess gäller enbart patienter. Enligt min uppfattning upphörde hon att vara patient, och kan inte ens betraktas som att hon varit en patient när hon berättade att hon fejkade allt.

Det enda hon kan betraktas som är en brottsling. Olaga hot, misshandel, hot mot tjänsteman och våld mot tjänsteman, framkallande av fara för annan.

Mellan raderna kan man läsa att vissa anser att hon har ngn slags personlighetsstörning, ev borderline, är det därför ni yrkar på att det borde vara sekretess? Ni kan väl inte på fullt allvar påstå att ni sätter den diagnosen på henne efter enbart uppgifter i media? Man kan vara dum, ignorant och brottsling utan att vara psykiskt sjuk.
/Iva-syrra

Anonym sa...

Psykvården är så fruktansvärt dålig i vårt avlånga rike och då specifikt St Göran. Detta säger jag tyvärr av egen erfarenhet. Verkar som att Anna O´s installation skapar en debatt om psykvården och oavsett hennes anledning så visar den kanske på att psykvården i vårt land behöver uppmärksammas och bli ett debattämne som måste diskuteras från flertalet synvinklar.

Jag har personligen aldrig blivit så illa bemött som i mötet med psykvården och blir inte alls förvånad över det illa kommentarerna som de på St Göran fällt i nyheterna om Anna O.

Tycker det ska bli intressant att se Anna O´s utställning i maj.

Anonym sa...

Får man göra vad som helst mot sin omgivning i konstens namn?

Jag har vid ett par tillfällen fått hjälp på just S:t Görans psykakut och psykiatriska avdelningar, och jag kan intyga att patienter som beter sig som Odell uppenbarligen gjort, får andra patienter att må ännu sämre. Men Odell och Konstfack anser väl att de patienterna ska vara tacksamma att få ha varit en (om än ofrivillig) del av ett Konstverk???

Jag kan redan nu gissa mig till vad hennes verk handlar om:

"En människa - särskilt en kvinna - som beter sig ologiskt och hysteriskt finns det inte plats för i detta kalla, hårda moderna samhälle. Hon blir bums ivägskjutsad till mentalsjukhus, fastspänd, drogad och TVÅNGSOMHÄNDERTAGEN. Borde inte vi alla få vara härligt spännande kreativa utagerande Individer utan att drabbas av statens tvångsmetoder för att likrikta oss?!
Psykvården kallar dem sjuka, men är det inte samhället som är sjukt egentligen - det finns inga sjuka, de är bara missförstådda! Ge dem bara en kram och en färglåda istället för mediciner och vårdpersonal. Se på mig - man försökte krossa mig likt en fjäril i ett våffeljärn!"

Men hon kanske har sett "Gökboet" och ville göra en insats för oss patienter...?

Salvan sa...

Kul att ni är så många som tänker till och kommenterar!

När det gäller sekretess så tycker jag egentligen att det är ett annat ämne än det jag skrivit om här.

Jag tror mig förstå att de som upplever att sekretessen brutits inte menar att jag gjort det, men att det gjorts i och med att uppgifterna läckt till media. Jag tror inte lagen reglerar den situation som uppstod, men vad jag förstått så har det endast läckt ut info om det aktuella vårdtillfället. AO har tydligt tagit ställning till och planerat att spela sjuk vid detta vårdtillfälle. Oberoende av diagnostisk bedömning så har ingen diagnos läckt ut. Det som har läckt är vad AO betecknat som att hon spelat.
Att hävda att en mycket upprörd verksamhetschef som kallar AO för hjärndöd (jag utgår från att det hänt, men har inte hört det själv) har diagnostiserat AO behöver väl inte kommenteras, eller tror ni att han menade att hon ligger i koma? Jag ser det som ett mycket olämpligt sätt att uttrycka sig på, men sekretessbrott... Kom igen!

När det gäller det AO gjort, ämnet som faktiskt är det jag ville belysa och kommentera här så kan jag ana att de flesta upplever att hon gjort fel. Övriga kommentarer här och på en del andra bloggar tar inte så tydligt ställning till det hon gjort utan vill vänta och se om ändamålet helgar medlen eller så vill de ta upp en annan diskussion som tex att sekretessen är bruten eller att psykvården borde läggas ned eller att någon är dum i huvudet för att ha skrivit något eller gjort något eller finns.

Vissa av dessa diskussioner är i och för sig intressanta, men ska kanske ske i ett annat blogginlägg eller i en annan blogg.

För mig blir det intressanta att fundera över de gränser som AO brutit och den frihet hon gett sig själv på klar bekostnad av andra. Ändamålet helgar medlen är inte godtagbart som etiskt argument i forskning och borde inte vara det i konst heller så länge kostnaden är ett lidande hos ofrivilliga deltagare eller tredje person.

Vad AO utsatte sig själv för känns inte lika kontroversiellt, var det endast detta man tog ställning till på konstfack?
Märkligt om en konstskola har så dålig fantasi så att de inte kan se fler konsekvenser än de som deras elever utsätter sig själva för. Varför hörde inte konstfack av sig till verksamhetschefen på S:t Göran eller någon högre uppsatt i Landstinget och frågade vad det kunde innebära om projektet genomfördes? Var man medveten om att det skulle tas emot negativt och tänkte att man inte kan få ett nej om man inte frågar?

Man har inom Karolinska Instituet spelat in en undervisningsfilm där man lagt en skådespelare i bälte. När man genomförde detta projekt ville man ha en så autentisk miljö som möjligt, men man var rädd att någon patient skulle se det hela och förberedde sig noga för att inget onödigt lidande skulle framkallas. AO kanske skulle titta på den filmen istället...

Jag skulle kunna spekulera mera... Konstaterar att räkningen för "vården" skickats till konstfack. Vi får vänta och se om AOs examensarbete kommer att presenteras i maj eller om hon sitter i häkte eller fängelse och på så vis avvaktar att ta examen.

Anonym sa...

Väl skrivet Salvan.

Det vore en lätt sak, rent principiellt, för mig att fejka en hjärtinfarkt och under några timmar konsumera en massa akutmedicinsk vård, troligen kunna få morfin och en datortomografi (för att utesluta ett dissekerande aortaaneurysm) osv. Däremot skulle det vara ganska svårt att spela allt detta samtidigt som det sitter sjuka människor i väntrummet, se personalen ila fram och tillbaka för att rädda mitt liv.
Frågan är vad det skulle säga om internmedicinen som specialitet (flummig?), om vården (slumpartad?) och om läkare och sjuksköterskor (klåpare?)

Märta Kajsa sa...

Jag har varit arg på denna händelse hela veckan. Jag gillar själv modern konst, performance och liknande, men jag kan inte hitta en ursäkt för det här beteendet. Det är ett hån mot personalen på psyket, men ffa mot de andra patienterna. Visst kan det skapa en intressant diskussion kring vad som är friskt och vad som är sjukt osv, men att hindra personer som mår dåligt från att få hjälp är inte rätt väg. Hade jag suttit där i väntrummet och fått vänta extra länge pga ett "konstverk" hade jag inte uppskattat det.

Anonym sa...

Konst ,nej de där e ren vanföreställning att göra en sådan sitvation ,hur tänker man??Även om man kan komma i kläm ordentligt inom psykriatrin och vården, och inte får den hjälp man tycker man har rätt att få, så kan man gå till väga på ett annat sätt än att iscensätta ett självmord, fruktansvärt att möta detta om man den kvällen akut själv söker hjälp och till o med har,RIKTIGA SJÄLVMORDSTANKAR,de där handlar om att väcka uppmärksamhet och provokation,konstfack jobbar väl inte med psykiskt sjuka människor?????MAN KAN VISA SIN KONST SOM TEATER VISST;men mår dom sjuka bättre av den här installationen ,jag ser det som en oförmåga att se, och en oförmåga att höra när man tror att de va en bra grej, snarast mycket omoget.

Anonym sa...

Konstigt att alla ser så negativt på detta. Mycket av det negativa verkar bero på att det är ett konstprojekt? Vad hade hänt om Janne Josefsson hade gjort samma sak för uppdrag granskning? Var går gränsen i detta fallet mellan konst och journalistik? Jag tycker det är tur det finns personer som Anna, som vågar provocera. I många affärskedjor anlitar man personer som ska undersöka hur man i personalen beter sig mot kunder, så kallad mysterious shopping. Varför finns inte motsvarande i vården? Vore det inte väldigt bra att på ett strukturerat sätt undersöka hur vården fungerar? Jobbar själv inom vården, vet tyvärr allt för väl att många inte är lämpade att arbeta där. Bara för att man har bra betyg och klarar av tex läkarlinjen så kan man tyvärr helt sakna social kompetens och empati. Tycker det är viktigt att sådant lyfts fram. Man är i vården tyvärr allt för bra på att hålla varandra om ryggen, och mörka de misstag som görs. Och det är inte få misstag som görs varje dag...ni skulle bli mörkrädda om ni visste hur många gånger det är fel i tex läkemedelslistor på de patienter som blir inlagda eller utskrivna. Jag tycker det vore bättre om vården blev helt privatiserad. Då skulle man inte på samma sätt kunna behandla patienter som man vill, man skulle öppet behöva redovisa mer saker.

Salvan sa...

Anonym: Jag vet inte riktigt vad du utgår ifrån. Skulle man mörka mindre om man arbetade för en privat arbetsgivare? Hur tänker du? Eller menar du att privata arbetsgivare begår färre fel? Har du hört talas om Flyktinghälsan? En privat arbetsgivare som det visat sig har blandat ihop blodprover etc.

Till den fråga som det här blogginlägget handlar om. Janne Josefsson hade aldrig granskat vården på ett så ogranskande sätt. Han hade varit betydligt mer lågmäld. AO har inte blivit behandlad på ett inadekvat sätt utifrån hur hon betett sig. Om man vill granska vården finns det bättre sätt. Du har kanske rätt, kanske skulle vi ha personer som söker vård för att se hur de blir bemötta. De skulle till och med kunna vara lite krävande. Det AO gjorde bör jämställas med att anställa någon för att råna en butik för att se hur personalen hanterar situationen. Som granskning ganska intetsägande... Som provokation ganska effektivt... Som publicitetsskapande enormt framgångsrikt... Vad var syftet trodde du?

Anonym sa...

Om jag hade varit ansvarig för ett privat vårdbolag hade jag sett till att jag hade anställt personal som var kompetent på alla sätt, både professionellt och socialt. Landstinget anställer första bästa som ställer sig i kön, arbetet blir därefter. Landstinget kan aldrig gå i konkurs, oavsett hur dåligt man sköter vården. Ett privat företag, tex det du nämnde, kommer att gå i konkurs och försvinna när man inte klarar av det man ska göra.
Du gör en konstig liknelse. De som arbetar i psykvården ska klara av att hantera ett tvångsomhändertagande, det ingår i de normala uppgifterna. Att klara av ett bankrån ingår inte i de normala uppgifterna för bankpersonal. Trots det så kan det ju vara bra att träna på sådant som kan ske, men inte gör det normalt.
I de tider som är nu får man tyvärr provocera rejält om man vill få fram ett budskap. Är man lågmäld, saklig så kommer man aldrig igenom mediabruset. Jag säger inte att jag tycker om det, men jag tycker att ändamålet helgar medlen när man kan visa brister i vården.

Salvan sa...

Anonym: Du har möjligen rätt när det gäller normala arbetsuppgifter. Låt oss låtsas råna en bank istället. Det finns till och med larmsystem som ska hantera detta på banken. Jag utgår från att bankpersonal får träning i hur de ska hantera situationen. Bältesläggning och tvångsmedicinering hör inte till vardagen. Det är uppgifter som måste hanteras, men vi gör allt för att slippa hamna i den situationen.

Vilka "brister" inom vården har AO visat?

Jag vet också att det finns brister inom vården. Din lösning är underbart naiv. Privatisera allt och anställ bara duktiga medarbetare... Hur har du tänkt gallra? Hur har du tänkt rekrytera tillräckligt med personal. Det kan komma som en chock, men det är gott om psykiatriker i Sthlm jämfört med stora delar av Sverige. Ändå saknas det psykiatriker på i princip varenda mottagning. Ett sätt att öka intresset för vårdyrken är förståss att höja lönerna. Har du tänkt höja skatterna också eller är du inne på den geniala idén att du ska privatisera kostnaden också. Akta dig för risken finns att du inte kommer att ha råd att söka sjukvård själv...

Den stora fördelen med att arbeta privat är att man tydligt kan begränsa sitt uppdrag och därefter strunta i allt annat. Man slipper med andra ord en hel del ansvar.

Vad har AO med allt detta att göra?

Slaskdiagnosen sa...

Intressant blogginlägg du skrivit.

En av dem mest kreativa och konstnärligt lagda människor jag någonsin träffat tog livet av sig för 2 och ett halvt år sen. Hon var en av mina närmaste vänner.

Hon om någon kunde utrycka vad hon kände och tänkte och vad som kan driva en människa till psykos. Min vän kunde det för att hon själv hade vad folk kallar för psykotiska problem. Jag vet inte vad Anna Odell vill uppnå med att göra så här men...
jag känner mig djupt sårad och kränkt över alla gånger då jag och många av mina levande och döda kompisar inte blivit lyssnade på av läkare och vårdpersonal.

Och så kommer någon som Anna Odell och ljuger på riktigt.

Hade jag varit död nu (vilket jag lätt hade kunnat vara så som jag levt) så hade jag vänt mig i graven.

Låt oss som utövar konstnärliga saker och faktiskt har blivit fel-behandlade inom vården berätta det vi vill, orkar och känner för att berätta, istället för att trampa på våran integritet genom att vara en som lådsas det vi upplevt... genom att sparka på en som redan blivit sparkad på.

Jag vill inte måla fan på väggen men jag blev personligen sårad när jag läste om denna konst-akademiker.


/E.R.B's - beteendeteraputiska firma med eller utan staten och kapitalet.

Salvan sa...

Tack Slaskdiagnosen!

Jag beklagar att du inte blivit lyssnad på i kontakten med vården. Jag beklagar att din vän tog livet av sig. Jag håller med dig om att det är betydligt mycket mer intressant och viktigt att de som behandlats inom psykiatrin får uttrycka vad de känner och uppfattar. Detta är viktigt ffa när de är i kontakt med psykiatrin, men kan även vara bra efteråt som här i bloggar.

Anonym sa...

tycker personligen att det är fördjävliav en s.k konstnär att göra som Odell, ser inget konstvärde i det... Bra blogg!

Anonym sa...

Snyggt, keep up the good work etc. :)

Anonym sa...

Hej Salvan,

Något sen in i debatten men vad jag finner oroande är följande citat av David Eberhard:

– Vi var bara fem personer som jobbade och 100 procent av våra resurser krävs vid åtgärder av det här slaget. Andra svårt psykotiska och suicidala patienter – som vi är här för att ta hand om – fick vänta på grund av det här.

Detta visar verkligen vilken brist av resurser och personal som finns inom psykvården och även vården.
Just ordet vänta i detta sammanhang är skrämmande.
I ett växande samhälle som Sverige med fler människor med psykiska problem går det en våg av nedskärningar just inom vård och psykiatri. Något som inte ska märkas för den drabbade lovar regeringen.
Det var just denna debatt jag hade hoppas skulle födas ur Anna Odells handligen men så verkar det ej blivit. Det enda jag nästan funnit är fokuseringen på Konstfack.


Jag själv har under mina uppväxt år och pågående tillbringat hos diverse psykologer och med en näve Psykofarmaka i magen för ett tillstånd med många fall av suicid utfall.

Uppvuxen i Norrlands inland så tog det med kollektiva medel mig 2-4 timmar enkel väg för att ta mig till närmsta sjukhus och hade man tur så lyckades man boka en tid nära ankomst (Dvs det gick inte så många bussar). Nu studerar jag själv psykologi.

Salvan sa...

Hej Anonym!

Tack för din kommentar! Ja, tänk om det hade blivit debatt om psykiatrins verkliga resurser...

Det är lätt att vara efterklok, men jag förstår inte hur en debatt om resurstillgång hade kunnat bli utfallet efter det som AO gjorde.

För mig är den efterföljande debatten den enda rimliga, dvs ett ifrågasättande av konstfacks etik och den avsmak som väktes hos så många vårdpersonal, patienter och medborgare.

Eftersom AO inte vill berätta vad hennes syfte var kan vi spekulera och tänka att det kanske är något jättebra. Jag har svårt att se det. Jag uppfattar hennes projekt som ogenomtänkt och fantasilöst när det gäller inblandningen av ofrivilliga. Var det genomtänkt så hoppas jag att hon aldrig får någon makt...

kontakt sa...

Konstfack borde inte betala räkningen för de insatser som Odell fejkade till sig.

Det borde hon tvingas göra själv.

Anonym sa...

...och de påstår att konst inte berör folk längre.
http://www.hbl.fi/text/kultur/2009/3/6/w24343.php.
Jag antar att varje konstnär (och varje människa) har rätt att utforska gränsmarkerna mellan personlig frihet och samhället. Det skall bli intressant att se, vad slutprodukten av denna konstfackstudie blir. Det finns, emellertid, ingen konstnärsklausul i lagstiftningen, så jag antar hon kan vänta åtal. Det ledsamma i diskussionen är att de verkliga problemen sällan tacklas; vårdarna dignar under arbetsbördan, de alltför få
läkarna saknar tid, ett tungt administrativt system är mera intresserat av produktivitet än kvalitet.
Det är alltid viktigt att ifrågasätta tvångsmetoder, men jag misstänker att en psykotisk människa inte kan fatta de besluten. Och ifall man vill kalla psykos en utanfrångiven konstruktion, vill jag rekommendera närkontakt i ämnet.
Jag kan tänka mej en framtid utan psykvård, men tyvärr verkar den framtiden inte vacker.
Jag antar inte att folk som jobbar med psykiskt sjuka är sinnesslöa ligister. De är inte änglamanifestationer. De är människor med varierande åsikter. Som på denna blogg. Men de har händerna fulla....

Anonym sa...

Salvan sa: "Eftersom AO inte vill berätta vad hennes syfte var kan vi spekulera och tänka att det kanske är något jättebra. Jag har svårt att se det. Jag uppfattar hennes projekt som ogenomtänkt och fantasilöst när det gäller inblandningen av ofrivilliga. Var det genomtänkt så hoppas jag att hon aldrig får någon makt...

Citat : "så hoppas jag att hon aldrig får någon makt...

Det uttalandet, vad säger det om dagens representanter för den sk svenska psykvården?

Anonym sa...

Citerar David; Att ha ett så stort ego att man tycker sig kunna visa ett så stort förakt för psykiskt sjuka och för dem som arbetar för att hjälpa psyikiskt sjuka, och kalla det för konstprojekt går inte att förstå.

Handlar psykvården med och om makt?
Är det dessa grundvalar som avgör hur någon blir behandlad?
Hur många av de ofrivilligt inblandade har tillfrågats innan dina ord citerades om hur "illa de farit"?
Hur väl har Anna tillfrågats om det om hon gjort är gjort bara av egoistiska skäl? Hur skall man förstå innan ens hela bilden är klarlagd? Det som i dina ögon du ser som om att hon föraktar de psykiskt sjuka behöver de vara allmänhetens åsikt?
Kan det finnas både fördomar och lärdomar att vänta av Anna Odell projektet? Utfallet om hur man bemötts och bemöter kommer förhoppningsvis detta projekt att belysa om man nu överhuvudtaget vill förstå om (o)balserade sinnen kan vilja försöka förstå utan fördomar?
Aldrig skulle jag själv vågat kommentera överläkares konstintresse som de verkat kunna hitta i sina patienter!

Salvan sa...

Anonym, jag skriver här som privatperson, INTE som representant för den svenska psykiatriska vården.

När det gäller makt så var jag kanske lite otydlig. Jag menar (självklart) makt över andra.

Oberoende av AO:s syften så involverar hon andra människor utan deras vetskap eller godkännande. Hon resonerar inför projektet med andra om konsekvenserna utifrån sitt eget perspektiv med risk för att hon råkar illa ut psykiskt eller juridiskt, men hon tar inte ställning till hur detta kommer att drabba andra människor. Jag anser att någon som har makt bör använda sin fantasi och ta hänsyn till de som påverkas vid utövandet av makten. AO har visat prov på att inte klara detta. Det är inte upp till henne att avgöra om syftet är tillräckligt gått. Det är inte upp till henne att bestämma huruvida det är värt att ofrivilliga ska drabbas. Hon har tagit sig friheter på andras bekostnad och det kan jag inte godta oberoende av syftet och utfallet. Därför hoppas jag att hon aldrig får någon makt över andra.


Anonym, vem riktar du frågorna till? Det är en kommentar i min blogg, men du skriver till David. Jag känner inte igen mina påståenden eller åsikter i dina frågor. Är det retoriska frågor till David?

Anonym sa...

Tack för en bra och sansad blogg - även om en del kommentrar inte är lika sansade.
Mina erfarenheter av den psykiatriska vården är blandade. Och inte så omfattande. Jag blev oerhört bra bemött på S:t Göran akut för c:a 15 år sedan. Men uppföljningen hos läkare och psykiater var under all kritik.
Det stora problemet med psykvården idag är väl att den knappt finns...

Anonym sa...

Äntligen kanske konsten börjar bli samhällstillvänd igen.
Och det klart att psykvården skall granskas... Fattar inte varför någon skulle vara negativ till det. Frihetsberövande samhällsinstitutioner bör alltid granskas extra mycket.
Att sen vissa gör sig skyldig till feldiagnos av Anna Odell bör inte lastas henne utan i vanlig ordning utredas för att se om vederbörande personal skalll prickas.
Jag jobbar f.ö. själv inom psykvården sedan 30 år och ser positivt på granskninng.

Salvan sa...

Jaha, "Anonym", du vill dra igång samma debatt igen...

Politiska klyschor och åberopande av personlig expertis(?). "(jag) ser positivt på granskning"..."Jag jobbar f.ö. själv inom psykvården sedan 30 år".

Två påståenden som jag kan skriva under på om man drar ner antalet år väsentligt, men trots det verkar vi ha helt olika inställning.

Mina frågor till dig blir:

-på vilket sätt "granskade" AO psykiatrin? Menar du att det hon gjorde är den form av granskning som du vill se av frihetberövande institutioner? På vilket sätt leder det framåt och förbättrar psykiatrin? Är det inte bättre att du själv skriver ner dina erfarenheter? Du ser det trots allt från insidan...

-anser du som "jobbar" inom psykvården verkligen att man ska prickas om man litar på de symtom som en patient uppger och uppvisar och behandlar patienten utifrån hans eller hennes beteende? Vilken diagnos fick AO? Jag har bara hört att hon lades i bälte eftersom hon tedde sig psykotisk, men jag har inte hört någon diagnos. Vad blir alternativet? Ska man inte lägga henne i bälte utan säga till henne att hon bara slåss, spottas och inte reagerar normalt på tilltal på låtsas och sedan låta henne fortsätta? Var ska man dra gränsen? När hon börjar låtsas skada sig själv..?

Förövrigt så är jag:
-för en förbättrad psykiatri med god insyn utan att det drabbar patienternas integritet.
-för granskning av alla samhällsinstitutioner, företag och föreningar, inklusive psykiatrin i Sthlm, konstfack, DN och Bygglovsnämnden i Värmdö kommun.
-för fri tillgång till information via internet och rimlig ersättning till upphovsmän.
-för skarpa inlägg som för debatten framåt med argument som vänder på frågan, skapar insikt och stimulerar till ifrågasättande.
-mot krig, plundring, stöld (inklusive organstöld), dumma läkare (och andra dumma inom sjukvården), pedofili, rasism, oegentligheter och miljöförstörelse.

...för att bara nämna några av alla åsikter som jag har...